Alla inlägg under december 2013

Av Petra - 23 december 2013 10:26

Nu är det jul igen, och jag har tagit några dagar extra ledigt för att försöka hinna skriva färdigt min (Nässelhäxans) kokbok. För er som är intresserade så kommer här ett smakprov:

 

Höstsoppa – eller koka soppa på en spik

Ta en korg och gå ut i grönsakslandet. Fyll den med olika grönsaker som råkar vara mogna: grönkål, selleri, tomater, gråärter, bondbönor, mangold, morötter, svinmålla, nässlor, potatis, palsternackor, rödbetor m.m


Eller töm kylen/skafferiet på rester: en halv kålrot som blivit över, några övermogna tomater, en halvseg gurka, några potatisar, några träiga morötter eller vad du nu har hemma … gårdagens rester fungerar utmärkt!


Ta fram en kastrull på 5-7 liter. Fyll till hälften med vatten o sätt på spisen. (Tar du inte så mycket grönsaker så kan du minska på vattnet.)


Släng i en näve örtsalt, lite torkad chili och någon gren oregano, libsticka eller annan örtkrydda.


Tärna (ev. skala först) grönsakerna i lagom stora bitar.

Häll i allt i vattnet. Det ska vara så mycket vatten att det täcker, men inte mer. Låt koka ihop i minst 1 timme – gärna flera.

Den som vill kan sedan ha i tärnad skinka eller annat kött.


Vill du ha en ”matigare” soppa eller om du får oväntat besök: häll i några nävar couscous, bulgur eller pasta och koka upp. Gårdagens potatisar går också bra. Eller om du har lite kallt ris över.


Smaka av med peppar o salt.


Äts med nässelknäcke med ost eller salami.


Det gör inget om det blir över av soppan. Spar den till dagen därpå och spä ut med vatten! Voilá!

ANNONS
Av Petra - 8 december 2013 11:02

De av er som brukar läsa min blogg vet att jag är ganska så intresserad av pengar och ekonomi. Inte för egen del alltså, utan vad det är och hur det påverkar människor och samhällen. Då har ni också koll på att det finns olika sätt att skapa pengar på - en del sätt är bättre än andra - och jag blev mycket lycklig när jag insåg att även Vänsterpartiet har börjat diskutera pengars påverkan på samhället.


Jag blev inspirerad och skrev några kommentarer. Sedan dess så har ämnet legat och skavt någonstans i bakhuvud. I någon av kommentarerna skrev jag om guldmyntfoten och varför det är en dålig värdemätare. Istället föreslog jag att den årliga avkastningen från naturen skulle ligga som grund för pengarnas värde. Det skulle då innebära att t.ex gruvbrytning - som inte är någon produktion utan endast konsumtion - skulle minska pengarnas värde, medan säd, frukt, grönsaker, kött- o fiskproduktion skulle öka pengarnas värde.


porträtt av Pavan Sukhdev  

I morse läste jag veckans Riksdag&Departement (stöd dem gärna genom att gå in på FB). Där fanns en artikel om ekonomen Pavan Sukhdev (ledare för TEEB-studien) som fångade mitt intresse. Jag har alltid varit skeptisk till TEEB-rapportens slutsatser om att miljön kan räddas om vi sätter pris på den. Enligt mig kommer det alltid finnas folk som menar sig ha råd att förstöra miljön eftersom de betalar för det. Medan de som kanske behöver den mest av allt, inte får tillgång till den eftersom de inte har råd att betala för rent vatten till exempel.


I artikeln framkom ett annat perspektiv på TEEB-rapporten, som jag inte reflekterat över. Pavan menar att allt kapital bör rapporteras; både ekonomiskt, ekologiskt och socialt kapital. Han fortsätter genom att förklara att det inte finns någon marknad för regnvatten, men att vi kan mäta värdet genom att fråga oss vad det kommer att kosta om det inte regnade. Så långt framkom egentligen inget nytt, men det fick mig ändå att börja fundera.


Kanske kan dessa så kallade ekosystemtjänster; rent vatten, biologisk mångfald, pollinering, ren jord, luftrening o.s.v ligga till grund för ett lands penningvärde?


Vad skulle i så fall hända? Hur skulle det påverka vårt samhälle?


Ju bättre vi blir på att skydda miljön - uppfylla våra miljömål - genom att t.ex cykla o åka kollektivt istället för att åka bil o flyga; odla ekologiskt istället för med gifter och konstgödning och köpa saker som håller istället för att slänga dem när det inbyggda batteriet tar slut, desto rikare blir vi.


Gruvbrytningen skulle även här göra oss fattigare; både genom att de ansamlade rikedomarna används och för att gruvbrytningen bidrar till stora naturkatastrofer i form av förgiftat grundvatten och såriga landskap som omöjliggör odling, renskötsel eller andra näringar som bygger på en natur i balans.

Kanske är det så TEEB-rapporten ska tolkas och användas?

ANNONS

Sök i bloggen

Presentation


Jag bor på landet, men är inte något naturfreak. Med torrdass på gården och vedspis i köket drar jag mitt strå till stacken när det gäller att kyla ner jordklotet.

Boendes på landet har jag inget fast arbete utan arbetar med både det ena och det andra

Besöksstatistik

Kategorier

Följ bloggen

Följ Petras blogg med Blogkeen
Följ Petras blogg med Bloglovin'

RSS

Senaste inläggen

Arkiv

Fråga mig

3 besvarade frågor

Bloggar

Länkar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se