Direktlänk till inlägg 12 juli 2014
Hemkommen från Almedalen har jag både positiva vibbar och mer negativa. De positiva handlar om att det blåser vänstervindar och att det är dags för Alliansen att söka skydd. Annars lär de blåsa bort fort som sjutton.
Det känns också positivt att så många seminarier anser det som självklart att kärnkraften är en gammal teknik som är på väg att avveckla sig själv. Ett exempel är Oskarshamn 1 där bolaget i vintras lämnade in en ansökan om permanent avställning av reaktorn. Många av seminarierna handlade istället om smarta nät och hur storföretagen satsade på egen energiproduktion. Allt för att inte bli beroende av dyr el i framtiden. Bättre då att producera själv och ha kontroll över kostnaderna. Det är istället de stora energijättarna som, liksom dinosaurierna, inte klarar av att anpassa sig till nya tider.
Mer negativt är det ökande problemet med radioaktivt avfall i alla dess former. Tomas Kåberger berättade under Folkkampanjens seminarium om stora kvantiteter radioaktiv rishalm som måste slutförvaras, men vart har riset tagit vägen? Jo, det används till föda - trots hög radioaktivitet. Gränsvärderna är inte något problem eftersom bolagen importerar "rent" ris och blandar ut den kontaminerade riset tills det kommer under gränsvärdet. Vem vill äta det riset?
Det är dock inte någon ny metod utan en som används varje dag - även i Sverige - av bl.a SKB. Metoden är godkänd av Strålsäkerhetsmyndigheten och används exempelvis vid rivning av kärnkraftverk eller för att ta hand om material som befunnit sig på kärnkraftverkets område eller av annan orsak blivit radioaktivt.
Att detta nu sker i Japan (i andra länder?) med livsmedel är mycket oroande och väcker frågan om vi kan lita på de livsmedel som säljs i affärerna? Att viltkött, bär och svamp i Norrland och i trakten av Gävle kan vara radioaktivt har vi vant oss vid, men maten som vi köper i affären borde ju vara testad, eller?
De radioaktiva ämnena kommer, via maten, in i kroppen och vissa av isotoperna fastnar lättare än andra. Där sitter de och ger till slut upphov till cancer.
Metallerna som finns i en begränsad mängd på jorden används också för att späda ut radioaktiva metaller. Om mer och mer av dessa metaller används för att "friklassa" radioaktiva metaller så innebär inte det att de radioaktiva metallerna blir rena, utan att de rena metallerna blir smutsiga. Senaste exemplet är radioaktiva bilar från Japan.
Tänk på detta nästa gång du köper bestick, konserver eller en cykel. Kanske är de radioaktiva?
För er som missade Tomas föredrag - eller något av de andra seminarierna som Folkkampanjen anordnade i Almedalen så kan jag tipsa om att de filmades och nästa vecka hoppas jag att vi hunnit få upp dem på hemsidan. Så håll koll på den!