Inlägg publicerade under kategorin Politik

Av Petra - 30 juli 2012 17:50

Det här är ett reklaminslag.

Paul Grignon, som tidigare gjort filmerna Money as Debt och Money as Debt 2, har nu släppt en kortvariant för alla er som har lite bråttom. Dela gärna med er av filmklippet och kunskapen.




Av Petra - 12 april 2012 14:41

Funderar över vårt märkliga samhälle där små glesbygdskommuner får betalt av staten för att riva lägenheter samtidigt som bostadsbristen i storstäderna är på gränsen till katastrof. Genom omvandlingar av hyresrätter till bostadsrätter tvingar man bort de sämst ställda från attraktiva områden (eller bara från lägenheter i allmänhet) för att fastighetsägarna ska tjäna snabba cash. Vad ska den vanlige arbetaren med lyxlägenheter till? Vart ska hen flytta när hen inte har råd att bo kvar?

Jag tittar på USA och undrar om det är så bostadsbristen ska lösas; genom parkeringar med husvagnar där Sveriges arbetare ska bo i framtiden?

Samtidigt är rivningen av lägenheter på glesbygden en kapitalförstöring av sällan skådat slag. Hur kan det vara möjligt? Hur kan det vara möjligt att det är ekonomiskt fördelaktigt att förstöra ett uppbyggt kapital?

Jag bara undrar.

Av Petra - 25 februari 2012 13:59

Vindkraftverk? Det där? Jo, det är det faktiskt! :-)

 

Har funderat de senaste dagarna kring vilken lokal nytta som vindkraften för med sig. Att markägarna blir rikare är väl bra och förhoppningsvis använder man pengarna i den lokala ekonomin. På så sätt kan samma pengar ge nytta flera gånger om (markägaren köper bensin på byns mack, mackägaren handlar i byns livsmedelsaffär, handlarn klipper sig hos den lokala frisören o.s.v vilket gör att de kan anställa fler), men om hen inte gör det så finns där ingen allmän lokal nytta. Det är endast markägaren som har berikat sig.


Sedan har vi bygdemedlen, eller bygdepengar som det också kallas, som ska vara en kompensation för det minskade värdet ... i omkringliggande fastigheter? eller det minskade naturvärdet? eller det intrång i allemansrätten som det innebär? Förklaringarna till bygdemedlen är många och skiftande, men det gemensamma är att de brukar utbetalas till en lokal förening för att komma lokalsamhället till nytta. Vad kan det vara för något? Tja, någon by har investerat i en byamack, en annan har renoverat föreningshuset eller satsar på ungdomsverksamhet. Det finns egentligen inga gränser för vad bygdemedlen kan användas till. Bara fantasins.


Då hävdar kanske någon att det inte är rättvist eftersom alla bybor kanske inte är medlemmar i den föreningen eller inte gynnas av att man satsar på viss verksamhet, renoverar klubbstugan o.s.v Det är klart, användar man aldrig klubbhuset eller om man är pensionär (och alltså inte tar del av ungdomsverksamheten), ja, då kan man ju tycka att det är orättvist.


Då skulle man istället för bygdemedel kunna avtala med alla bybor om ett lägre elpris på ... säg; de första 10 000 kWt/år. Det skulle vara rättvist för alla. Om man flyttar så förlorar man den rätten eftersom den är kopplad till fastigheten. Det skulle också vara positivt för inflyttningen. Å andra sidan kanske inte alla behöver den subventionen. Medan andra skulle behöva en ännu större kompensation för att klara utgifterna ...


Frågan är om det är bäst med millimeterrättvisa. Är det det som är det viktiga? Eller kan det vara så att det är solidaritet (istället för rättvisa) som är mest "effektivt". Med solidaritet menar jag att man använder pengarna till den verksamhet som behöver det mest. Ur ett lokalt perspektiv kan det också vara det som är mest effektivt eftersom det gynnar hela bygden om det som är sämst, lyfter sig. Att byn får ett positivt renommé när det gäller ungdomsverksamhet leder förhoppningsvis till fler inflyttande barnfamiljer - vilket gynnar alla i bygden oavsett om man är ung eller gammal. Eller det kanske är så att om man startar en byamack (istället för den gamla som lades ner) så ökar det möjligheten för folk att bo kvar. Ja, det kanske t.o.m är så att det kan generera ökade intäkter om det gör det möjligt för företagare att flytta dit. Även om inte alla bybor har bil så gynnas de alltså.


Självklart ska de som vill och har råd, köpa in sig i vindkraftsverken. Särskilt företagarna! Tänk er vilken bra reklam: lokalproducerad getost - med hjälp av lokalproducerad el! Kan det bli mer lokalt? Det är dock viktigt att tänka på att det inte är ett realistiskt alternativ för alla. För den arbetslöse, FAS 3:are eller sjukskrivne finns varken eget kapital eller möjlighet att låna på banken.


Den sista lokala nyttan som jag ännu inte berört är den som vi kan få om de lokala företagen förstår att dra nytta av vindkraftsexploateringen. Passa på att dra fiber till byn när vindkraftsföretaget ändå ska dra matarledning. Och se för jösse namn till att ni får entreprenadjobben! Det är vägar som ska byggas, fundament som ska gjutas, ledningar som ska dras o jag vet inte allt vad som behövs. Det kommer så klart ändå att komma folk utifrån som ska jobba, men då gäller det att ha sängplatser för dem. Och mat i mataffärn.


Jag är, som ni kanske förstått, vindkraftsförespråkare. Men jag tycker ändå att man ska vara noga med var man bygger vindkraftsparkerna. Bara som ett förtydligande. Till skillnad från vattenkraften så stjäl inte vindkraften marken ifrån oss på samma sätt. Den finns kvar, och där kommer fortfarande att växa blåbär och rådjuren kommer fortfarande att beta. Vi kommer antagligen få andra landmärken än vad vi har idag, men det är inte första gången som landskapet förändras - eller som vi människor förändrar landskapet. Kulturlandskapet är ett landskap som är förändrat av människan. Ända sedan vi blev bofasta och började odla marken så har vi förändrat den.


Det blev en lång harang det här ... det måste vara våren som gör att det kliar i fingrarna. Nu ska jag beställa fröer!

Av Petra - 19 februari 2012 13:16

Jag kan inte sluta fundera över den ekonomiska kollapsen som drabbat Grekland. Varför ses det så självklart att det är mest ekonomiskt lönsamt att staten tar över bankernas dåliga affärer, avskedar sina anställda - våra vårdbiträden, lokförare, lärare och poliser - istället för att låta bankerna ta smällen?


Det är så synd om de som sparat i bankerna, får man till svar. Jomenvisst, det är klart att det är synd om dem. Det är synd om alla de som lånar också eftersom bankerna kommer vilja ha tillbaka pengarna omedelbums. Men ärligt, vad händer då? Jo, de som inte kan betala tillbaka sina huslån, blir kanske bostadslösa. Eller? Vad händer med bostadsmarknaden när den överöses av massor med hus som folk vill bli av med så fort som möjligt? Priserna rasar, såklart. Varför skulle bankerna vilja sälja då? Bättre att sitta på husen tills det blir bättre tider. Under tiden kan de ju hyra ut husen till de förra ägarna (som egentligen inte ägde huset för det gjorde ju banken ...). I värsta fall blir de såklart vräkta.


De som sparat i bankerna blir i värsta fall av med pengarna. Nja, 250 000 får de i alla fall behålla eftersom bankgarantin går in. Så himla synd är det väl inte om dem ... vem har mer än 250 000 spänn på banken? Nä, tänkte väl det. Det är inte så många "vanliga" medelsvensson som förlorar pengar där.


Kontentan blir alltså att x antal husägare blir bostadslösa - det finns dock gott om lägenheter, men inte i Stockholm, Göteborg o Malmö. Vi får kanske fixa ett litet statligt byggprogram med hyreskonsoler som vi snabbt kan smälla upp på Järvafältet o liknande ställen.


Vi har också x antal höginkomsttagare (får man anta om man har så himla mycket pengar på banken) som förlorar lite av dem. De behåller dock 250 000 kronor för oförutsedda utgifter.


Några kanske förlorar jobbet eftersom det säkert finns flera företag som haft lån och som därmed kommer på obestånd. De kan då börja jobba i byggbranschen där efterfrågan kommer öka.


Jämför det med vad som händer i Grekland. Där staten avskedar folk på löpande band. F.d medelinkomsttagare blir vräkta för att de inte kan betala hyran och får gå till härbärgen för sin dagliga matranson. Massor av människor är arbetslösa i ett land där det finns hur mycket som helst som skulle behöva göras, men det finns inga pengar för de har staten gett bort till bankerna ...


Det är vansinne!

Av Petra - 27 december 2011 12:59

Julljus  



Idag är det tredje dag jul, eller dagen efter annandag jul. I år är det en vanlig vardag, till glädje för alla arbetsgivare och lite mindre glädje för arbetstagarna. Men, men, sånt är livet. Vissa år lyckas helgdagarna pricka in nästan alla vardagar och vi får nästan två veckors julledigt.


För oss blev julen inte riktigt som vi tänkt oss - men när blir den det? Det blev sent på julafton och vårt ordinarie "schema" sprack rejält. I efterhand kan jag tycka att det var ganska skönt. Då försvinner förväntningarna på att det ska vara som det alltid har varit. Istället hade vi en otroligt lugn och skön julafton. TV:n avstängd hos svärmor och vi hade tid (trots att vi var sena) att faktiskt sitta och prata med varandra. Istället för att prata förbi varandra. När andra hade ätit färdigt, tittat på Kalle Anka och delat ut julklapparna så satte vi oss vid bordet för att äta och hade hela kvällen för oss själva. Utan alla "måsten" och "borden" och "brukar".


På juldagen ringde Kicki och undrade om det var idag eller på annandan som vi skulle komma ...? Eftersom vi hade ställt in oss på annandan så bestämde vi så. Juldagen tillbringade jag i sängen, läsandes julklappsböcker. På natten kom Dagmar på besök. Inte för att jag vaknade. Det gör jag aldrig ... men de andra. Klockan tre gick strömmen.


På annandan gick sambo ut för att titta på förödelsen. Han och sonen begav sig sedan ut för att röja på vägen - så att vi skulle kunna komma iväg ... Vid 4-tiden trodde de att det var slut. Det mörknade och det var bara några hundra meter kvar till brevlådan. Då hittade de 8-9 stortallar som låg i en hög tvärs över vägen. Inte en chans att de skulle hinna få undan dem idag. Under tiden eldade jag i spisen och höll kontakten med Kicki för att förklara läget. Kanske kunde vi klara det ändå? Med fyrhjulsdrift på bilen gick det förvånandsvärt enkelt att köra runt, på täkten, sista biten. Så, till slut kom vi iväg. Det blev en sen middag i trevligt sällskap som avslutades med något strategispel - som jag inte kom ihåg namnet på - som var väldigt roligt.


Sammantaget blev årets jul en av de bästa. När vi väl kom iväg. Jag hoppas innerligt att ni också har haft en lika lugn och kravfri jul i goda vänners sällskap. Julen handlar inte om julklappar, pengar och status. Det handlar om det som är viktigast i livet - gemenskap, solidaritet och kärlek - och det är synd om de som inte förstår det.


P.S Grannen har nu kommit med sin traktor (med kran) och fixar de sista träden. Trevligt med snälla grannar. D.S

Av Petra - 20 november 2011 12:21

  

Carema är ju inte det enda riskkapitalbolaget som satsat pengar i den svenska "välfärdsbranschen". Den intressanta frågan är ju varför man gör det. Är det av omsorg av de äldre? Är det månne för att man vill vara med och bidra till en större valfrihet inom vården? Eller är det kanske för att man tror att ett affärsdrivet företag mer effektivt skulle kunna tillgodose de äldres behov av omsorg?


Nä, knapppast. Om knarkförsäljning vore lagligt skulle de syssla med det. Om prostitiution och trafficking vore lagligt skulle de syssla med det. På samma sätt som våra pensionsfonder inte bryr sig om hur de tjänar pengar, så bryr sig inte heller vårdföretagen.


Men det stämmer ju inte, protesterar nu någon indignerat. Min granne har ju sagt upp sig från kommunens äldreboende för att starta ett eget vårdföretag. Och det av omsorg om de äldre. Och för att man vill bidra till en större valfrihet och för att man tror att det är mer effektivt att göra det som egenföretagare än kommunanställd.

Jo, det är ju där det börjar. Den enskilde företagaren har ofta stora planer och grandiosa visioner om att förändra äldreomsorgen i grunden. Att bygga något nytt.


Tyvärr är den lilla företagaren alltid i underläge på alla sätt. De små vårdföretagen genererar nästan ingen vinst till sina ägare, men väl en enorm arbetsbörda. Förutom att arbeta i vården så ska man vara arbetsledare (några anställda brukar behövas), administrera löner o betala in skatter, sköta fakturering och bokföring och på detta marknadsföringen. Allt detta utanför den ordinarie arbetstiden. Förutom detta extraarbete som det innebär att vara företagare istället för anställd, tillkommer osäkerheten - hur går det nästa månad? Kommer vi få behålla de brukare som vi har eller försvinner de? Ingen anställningstrygghet gäller för företagaren.


Därför är det inte så konstigt att många små vårdföretagare säljer sina företag - till riskkapitalbolagen!


Riskkapitalbolagen köper vårdföretagen för att på så sätt få fler marknadsandelar. Den f.d företagaren blir ibland kvar som arbetsledare. Ibland inte. Riskkapitalbolagen tänker inte ha kvar vårdföretagen i all oändlighet. Nä, deras plan är att öka värdet i företagen och sedan sälja med högsta möjliga vinst - vinst som inte beskattas i Sverige.


Vad tycker då de politiska partierna? Ja, de borgerliga är ju såklart för. "Valfrihet" kallar man det. "Valfrihet" att välja utförare. Jaha, vad innebär det? Tja, man får välja mellan pest och kolera ...


Miljöpartiet är lyriska. Valfrihet är deras grej. De var ju med och drev att vi skulle ha friskolor också. I ärlighetens namn så tror jag att det är kluvet inom partiet, men det vill de inte visa utåt.


Socialdemokraterna, som vill få det att framstå som om de är välfärdens försvarare, står och tvekar. Och med den stora rörelse som de faktiskt är, så är det ju svårt att veta vad majoriteten tycker. Det är som en stor urblekt fana som vajar lite fram och tillbaka. I många kommuner har de varit med och infört olika privatiseringsreformer. I andra så är de emot.


Vänsterpartiet är det ENDA partiet som tydligt och klart deklarerat att man är emot privatisering av välfärden. I vilken form den än kommer. Den gemensamma välfärden ska utföras av kommuner, landsting och stat. Punkt! Ingen inblandning av vinstintressen.


Sedan borgarna kom till makten har man successivt sänkt skatten för de som arbetar. Det ger mindre pengar till statskassan och därmed mindre pengar till välfärden. För Vänsterpartiet är det självklart att höja skatten till den nivå den var tidigare och använda pengarna till vår gemensamma välfärd.

Av Petra - 7 oktober 2011 20:15

 


På torsdagens kommunstyrelsemöte var ett av ärendena Bergsjögården - igen. Det känns som en ständigt återkommande följetong och avsaknaden av en reell lösning är irriterande.

Bergsjögården är en jättefin samlingslokal med bl.a en sluttande biosalong och den drivs av en ideell förening.

En oenig kommunstyrelse röstade för att kommunen ska köpa Bergsjögården för att förhindra att föreningen gör konkurs. Jag var en av dem som röstade mot och anledningen är för att jag anser att föreningslivet ska äga föreningslokalerna. Att kommunen hjälper till med anläggningsstöd och går in med medfinansiering vid energieffektiviseringar (bidrag från Boverket) är helt okej. Det är lika för alla föreningar - oavsett var de håller till.

Tyvär verkar många politiker anse att kommunen har ett särskilt ansvar för Bergsjö. Argumentet att vi riskerar få ännu ett kråkslott (förutom hotellet) i Bergsjö är tydligen ett argument som räcker för att lägga 600 000 kronor på en lokal som vi behöver hyra ibland.

Enligt kalkylen så ska kommunfullmäktige flytta sina sammanträden från Harmångers fullmäktigesal till Bergsjögården. Då undrar jag - vad med Harmånger och deras samlingslokaler? Behöver inte de stöttning?

Vänsterpartiet yrkade avslag på att kommunen skulle köpa Bergsjögården och vi har även lämnat in en skriftlig reservation.

Förutom de argument mot ett köp kan jag inte låta bli att fundera över om kostnadskalkylerna kommer hålla. De brukar nämligen aldrig göra det för kommunen ... I värsta fall kan vi alltså se fram mot ett svart hål som slukar de få slantar som kommunen har. Slantar som kanske gjort bättre nytta i skolan eller omsorgen. Vi vadar ju inte precis i pengar.

Av Petra - 12 september 2011 21:17

När jag läser senaste ETC så funderar jag varför det inte slagit mig förut. De två journalisterna som blivit tillfångatagna i Etiopien var där för att skriva om ... Lundin Oil ... någon mer än jag som tycker att det är problematiskt att vår utrikesminister, Carl Bildt, är insyltad i bolaget upp över öronen? Lite snaskigt faktiskt, men inte särskilt förvånande. Tvärtom så var det sådana här situationer som jag varnade för efter valet 2006 när han vägrade göra sig av med sina aktier och på så sätt behöll sitt engagemang i sina bolag.

Det spelar egentligen ingen roll om det påverkar hans arbete eller inte. Ingen av oss vet om han i hemlighet makulerar korrespondans och obstruerar för att förhindra att de frisläpps, eller ej. Bara misstanken är obehaglig.

Vi vet att journalisterna skulle undersöka Lundin Oil. Vi vet att de blivit fängslade. Vi vet att inget verkar hända. Vi vet att regeringen säger att "tyst diplomati" pågår. Vi vet också att vi inget vet. Vi vet att misstankarna gror.

Avgå Bildt eller sätt lite fart!

Sök i bloggen

Presentation


Jag bor på landet, men är inte något naturfreak. Med torrdass på gården och vedspis i köket drar jag mitt strå till stacken när det gäller att kyla ner jordklotet.

Boendes på landet har jag inget fast arbete utan arbetar med både det ena och det andra

Besöksstatistik

Kategorier

RSS

Senaste inläggen

Arkiv

Fråga mig

3 besvarade frågor

Bloggar

Länkar


Skapa flashcards