Inlägg publicerade under kategorin Politik

Av Petra - 18 maj 2010 14:59

När till och med Svenska Dagbladet upptäcker fördelen med jämlikhet så måste det vara tydligt för var och en.


Som vänsterpartist blir man glad över att sådana revolutionära idéer äntligen får en reell vetenskaplig grund. Då blir det svårare att förkasta våra idéer som fantasier, kläckta av naiva idealister som tror på ett idealsamhälle.


Nu blir det neoliberalerna som måste bevisa på vilket sätt deras utopi är bättre. De måste visa varför vi ska eftersträva stora löneskillnader, låga skatter och höga avgifter. Tre saker som tillsammans bildar den grund som deras eftersträvansvärda "nattväktarstat" bygger på. En stat utan välfärd. En stat som endast garanterar att ingen svälter ihjäl. En stat som Reinfeldt efterfrågar i sin bok "Det sovande folket":  

"Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt ska inga standardkrav skattefinansieras."

För dig som gillar rysare kan jag rekommendera boken. Annars är det väl inte ett mästerverk precis ... men det lämnar ingen osäker om vad vår nuvarande statsminister har för värderingar - värderingar som är hopplöst omoderna och ovetenskapliga.


Rekommenderas att läsa innan man röstar i höst - om man är de minsta osäker.




Av Petra - 18 maj 2010 10:56

Så var det då över. För den här gången. Än en gång har kommunfullmäktige i Nordanstig tagit ett ansvarsfullt beslut. Och trots att centerpartisterna, som vajar som vindflöjlar, än en gång valde att ta den enkla vägen, så lyckades vi få majoritet för att lägga ner Backens skola.


Det är alltid tråkigt när skolor läggs ner, men när elevunderlaget sviktar så måste vi se till barnens behov i första hand. Skolan är inte en institution för bygdeutveckling som man skulle kunna tro när man lyssnar på vissa politiker, föräldrar och företagare. Om det vore så, skulle det inte finnas en blomstrande företagaranda i Mellanfjärden - en by som aldrig haft någon skola.  Om det vore så, varför finns det då en massa outhyrda lägenheter i Harmånger - trots att man har inte bara en, utan två skolor?


Jag förstår att många är ledsna och besvikna på oss politiker, men vad hade vi varit för politiker om vi gett efter för påtryckningar bara för att det är val i höst?


Igår under dagen fick jag ta emot flera samtal från oroade, undrande och ibland ilskna personer som ifrågasatte mitt ställningstagande att lägga ner Backens skola. Jag insåg att det som deras berättelser hade gemensamt inte hade med skolan i sig att göra. Det handlade istället om de urusla kommunikationer (busstrafik) som finns mellan Harmånger och Bergsjö. Man frågade sig vad man skulle göra om barnen blev sjuka under skoldagen. De kunde ju inte åka hem. Det finns nämligen inga turer under dagen. Då föredrog man att ha barnen i Hudiksvall - för där jobbade man.


Mitt svar på det blir att självklart måste det till fler turer med linje 35. Redan i höst, har jag fått veta, kommer det fler eftermiddagsturer. Nu gäller bara att vi åker med bussarna så att kommunen får incitament att ha kvar turerna, och kanske lägga till ännu fler.


Vänsterpartiet har i sitt valmanifest för Nordanstig sagt att vi på sikt vill ha gratis kollektivtrafik. En gemensam högstadieskola i Bergsjö gör det ännu viktigare med en billig och utbyggd kollektivtrafik - för alla. Inte bara de som ska till Hudiksvall.

Av Petra - 16 maj 2010 17:28

Blev uppringd av en journalist på HT som undrade hur jag skulle rösta i morgondagens stora fråga på kommunfullmäktige: ska fullmäktige riva upp beslutet om en högstadieskola i Bergsjö - eller inte?


Denna församling har tidigare i vår tagit beslutet att dra ner på antalet högstadieskolor i kommunen. Detta p.g.a det vikande elevunderlaget. Rent logiskt är det ett enkelt beslut. Antal elever minskar, samtidigt krävs ett visst antal lärare för att tillgodose elevernas behov av undervisning i olika ämnen som t.ex franska, spanska, kemi, fysik m.m m.m


Då kommer den stora knäckfrågan: var ska denna skola ligga? Eller rättare; vilken skola ska läggas ner? För det är ju det som det handlar om.


I det här fallet, med relativt likvärdiga lokaler; skolorna på bägge orterna behöver repareras i viss mån. Den ena skolan är i bättre skick när det gäller något, den andra skolan när det gäller något annat ...


Då har UK-nämnden tittat på längden på skoldagen för eleverna. Om skolan ligger i Harmånger så har Hasselaeleverna 4-5 mil till skolan, medan eleverna i Stocka-Ström och Harmånger har mindre än en mil. Självklart vill Harmångersborna (och Stocka-Strömborna) att deras barn ska få gå i Harmånger. Jag har förståelse för det.


Om skolan istället ligger i Bergsjö så får Hasselabarna ca 3 mil till skolan. Stocka-Strömeleverna får 2-3 mil till skolan. Vilket visar att Bergsjö ligger ganska centralt. Något som är centralt i den här frågan, om man får vara vitsig (och det får jag ju, det är ju min blogg   ).


Det är därför inte konstigt att kommunfullmäktige beslutade om en högstadieskola som ska ligga i Bergsjö. Men det är klart att det alltid finns de som är missnöjda. Så klart. Problemet är bara om politikerna hela tiden ger efter för dessa missnöjesyttringar. Vad har vi då? Jo, en politik som lyssnar efter de som skriker mest. Och det är oftast inte de som behöver mest hjälp. De som skriker högst och mest brukar vara ganska kapabla individer.


P.g.a en politisk vilde, som inte verkar veta om han är moderat (som han varit), folkpartist (som han påstår sig vara) eller centerpartist (som han hjälpt genom att väcka frågan) så har vi ändå hamnat i det läge som vi är i idag. Fullmäktige ska rösta om vi ska riva upp ett beslut som knappt hunnit landa på pappret.


Centern gick till val på att inte lägga ner några skolor. De hade kunnat nöja sig med att de blev nerröstade i fullmäktige - lätt att skylla på i valtider. Istället väljer man att stödja en politisk vilde som man säger sig avsky. Hur hänger det här ihop?


Vi i Vänsterpartiet gick till val på att vi vill lägga ner skolor. Maximalt en högstadieskola i kommunen. För elevernas skull - inte byns överlevnad. För att förbättra kvaliteten på undervisningen så att eleverna får en bättre utbildning och därmed bättre förutsättningar att klara sig senare i livet. Vi vill ta ansvar. Ansvar för att pengarna ska räcka till så mycket som möjligt - och till bästa möjliga kvalitet.


Vill politikerna i Nordanstig verkligen offra ungdomarnas framtid för att bevara en skolbyggnad i varenda by? Tro mig, det är inte skolan i sig som avgör om en bygd överlever eller inte. Det finns i Nordanstig byar som aldrig haft en skola, men som lever och frodas och växer så att det knakar. Samtidigt finns det byar som har egen skola, men som ändå har tomma lägenheter, där butikerna stänger och folk flyttar.


Det är inte skolan det hänger på. Lägg alla gamla vallöften åt sidan och gör det som är rätt. För barnens skull.

Av Petra - 16 maj 2010 13:15

Nu kommer jag att tjata på er igen, men kom ihåg att det är för ert eget bästa.


Finanskrisen är över, säger medierna, men de säger inte att vi snart har en ny kris på gång; en bostadskris. För än en gång har man botat pest med kolera ... "operationen lyckades men patienten dog" kommer man antagligen att säga i framtiden ...


Försök att förstå att det moderna ekonomiska systemet baseras på att pengarna skapas som skuld, vilket sker när privata banker ger ut lån till privatpersoner, företagare - och stater. En skuld som växer med räntan - en ränta som ska betalas med pengar som inte finns, aldrig har funnits och aldrig kommer att finnas - om du inte lånar till den förstås! För då skapas den av banken - som är en riktig trollkarl! Banken kan nämligen trolla fram pengar ur luften. (Det lånet ska å andra sidan också betalas med ränta ... och så är spiralen igång.)


Istället för att pengar skapas privat, vilket skuldsätter befolkningen, skulle vi kunna skapa pengar gemensamt för att gynna alla; människor, miljön och välfärden.


Att ändra det ekonomiska systemet så att det blir mer rättvist och demokratiskt är vår skyldighet! För dig som vill veta mer så rekommenderar jag ett seminarium om just detta: http://www.anarchos.se/index.php/manufacturers_id/19


Vi kan inte hävda att vi bor i en demokrati så länge den ekonomiska makten tillhör en liten elit. En elit som med hjälp av sina pengar kan påverka och arbeta mot demokratiska beslut. Ta bara folkomröstningen om kärnkraften ... vad hände med den? Är det någon som tror att kärnkraften ska avvecklas i år? Och varför är det så viktigt att just banker inte får gå i konkurs? Alla andra företag skiter man ju i. Företag som till skillnad från bankerna skapar riktigt kapital: som producerar varor och tjänster - inte bara "hittar på" pengar eller flyttar pengarna fram och tillbaka i en dator och, vips så har pengarna förökat sig! Det spelar ingen roll om det är valutaspekulation, paketering av fonder, derivat och annat eller räntevinster. Det fungerar inte, eftersom pengar i sig inte kan föröka sig. Pengar är ett bytesmedel som kan användas för att byta varor och tjänster. Dessa varor och tjänster kan för all del öka i värde beroende på vad det handlar om. Men glöm att pengar kan föröka sig. Och om du inte tror mig så gå på seminariet i Stockholm. Sista helgen i maj.

Av Petra - 14 maj 2010 12:45

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag på DN läser om att tidningarna skiter i yttrandefriheten. Det enda som de är intresserade av är VINST. Och därför vill de inte heller att public service ska servera bra program. Program som är allmänbildande, utvecklande och som uppmuntrar engagemang i samhällsfrågor. Nä, då kanske folk börjar ifrågasätta det som står i våra medier ...


Att läsa en kvällstidning idag, eller för all del en dagstidning, ger inte så mycket information. Där står mest om händelser som kan splashas upp i rubriker och på löpsedlar: "Silvia i tårar" "USA går till angrepp" eller varför inte "Våldtagen av pappan". Ilbland är det tragedier som trafikolyckor, familjeproblem o.likn Ibland storpolitik. Det som de har gemensamt är att man antagligen redan har läst om det ... i en annan tidning, eller hört på radio eller sett på TV. För alla medier visar samma verklighet. Samma synvinklar kommer fram. Samma människor får stå upp i rutan och berätta vad som hänt, vad det betyder och vad vi bör göra i framtiden.


Jag kan i det sammanhanget inte säga att public service är så mycket bättre ... men där får vi i alla fall möjlighet att följa med i riksdagens interpellationer, KU-förhör, intressanta seminarier m.m Något som gör att jag, som arbetar mycket hemifrån och ibland med musklerna, kan utnyttja tiden till att lyssna och lära mig. Just nu är det Miljöpartiets kongress som fyller dagarna ...


För dig som läser detta och funderar på var man hittar verkligt nya infallsvinklar på nyheterna så kan jag tipsa om två bra tidningar: ETC och Flamman.


Av Petra - 29 april 2010 10:02

Efter många förberedelser och mycket arbete har äntligen Framtidsveckan i Hälsingland startat. Kanske inte med en trumpetfanfar - snarare med ett snopet hoppsan! eftersom den utlovade (och av kommunerna betalda) tidningsbilagan inte delades ut förrän på tisdagen ... Vi var lovade att den skulle delas ut helgen innan veckan.


Det var kanske därför som det inte var så många på biogasinformationen som Gasföreningen hade, inbjudna av Vänsterpartiet Nordanstig, eller FN-föreningens filmvisning under måndagkvällen ...


Som tur var hade jag bjudit in ganska många till ekonomiseminariet som gick av stapeln på Forsa folkhögskola under tisdagen. Mycket intressanta föreläsningar om ekonomi och hur man kan tänka. Tidsfaktorekonomi t.ex Varför räknar vi skatten i procent men lönen per timme? Varför inte betala skatten per timme också? I så fall skulle vi alla bidra med lika mycket tid till det allmänna. Den som är intresserad hittar mer information på www. tidskatt.nu


Vi fick också veta hur det rent praktiskt kan gå till när man skapar sin egen valuta. Eller vad det innebär för samhällsekonomin om man inför medborgarlön. Vi får inte heller glömma föredraget om lokal bygdeutveckling.


Alla föredragshållare satt sedan med i smågrupperna som under eftermiddagen arbetade för att komma med handfasta förslag att arbeta vidare med.


Dagen var ett samarbete mellan JAK norra Hälsingland och Forsa folkhögskola - ett samarbete som gav mersmak. Styrelsen i JAK norra Hälsingland kommer träffas på måndag för att utvärdera dagen - medlemmar och andra intresserade är också välkomna. Kl. 19.00 på ABF:s nya lokaler i Hudiksvall (Fonus gamla lokaler på Trädgårdsgatan).

Av Petra - 19 april 2010 22:16

Tillbaka hemma efter en späckad dag som avslutats med ett uppsamlingsmöte inför Framtidsveckan i Hälsingland. Mötet var både positivt och negativt. Negativt för att få kom - jag visste dock innan att många skulle prioritera att jobba praktiskt inför sina egna arrangemang nästa vecka. Positivt för att kommunledningen äntligen lyckades masa sig iväg på ett möte. Det var dock en del sura miner därifrån - jag nämner inga namn - tjänstemän som klagade på marknadsföringen av hela arrangemanget.

Jag försökte förklara att själva poängen med Framtidsveckan är att gräsrötterna själva ska komma med idéer, planera och genomföra - istället för att klaga på "någon annan" som inte gör något. Någon som känner igen det? Tänkte väl det.

Det känns lite övermaga av en välbetald tjänsteman att komma och klaga på att de ideella föreningarna - utan anställda - arbetar för dåligt och för oorganiserat. - Bra idé, sa jag istället. Gör det! Men nej, då. Han tyckte att det var JAG som skulle göra det eftersom jag "representerade" arrangören. Suck. Med dårar kan man inte diskutera.

Ja, ja. Det känns i alla fall som att det finns hopp för framtiden -trots de isländska vulkanernas oförtrutna lavasprutande. I framtiden får vi cykelsemestra på Gotland eller segla längs Jungfrukusten. Här finns fullt av smultronställen - och än så länge ingen synlig aska.

Välkomna!

Av Petra - 17 april 2010 12:16

Vid årsskiftet 2009/2010 fanns det ungefär 372 miljoner utelöpande sedlar till ett värde av 104,6 miljarder kronor.
(http://www.riksbank.se/templates/SectionStart.aspx?id=8730)

Enligt samma webbsida fanns det totalt ca 106,5 miljarder kr i sedlar och mynt 2009.
(http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=23838)

Statsskulden jan 2010              1 167 574 miljoner kr (= 1 267,5 miljarder kr)
(https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/TwoColumnPage____586.aspx laddat ner kalkylblad: statsskulden_utveckling_manad.xls)

Statsskulden är alltså mer än tio gånger större än den totala mängden sedlar och mynt. Hur är det möjligt?

Enligt Riksgäldens webbsida så består en del av statsskulden av lån i utländsk valuta. Rättare sagt ca 28,4 %. Övrigt är statsobligationer, statsskuldväxlar, realobligationer och privatmarknadsupplåning. (https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/TwoColumnPage____863.aspx)

71,6 % av statsskulden är alltså skuld i svenska pengar. 71,6 % av 1 267,5 miljarder = 907,5 miljarder kr. Men så mycket pengar finns inte … eller gör de?

Det här kan ju verka otroligt ointressant. Vad vill människan? Vad är hon ute efter?

Ja, det skulle kunna vara ointressant om det inte vore så att det påverkar ditt och mitt liv. Varje dag.

Från början fanns inte pengar. Man bytte livsnödvändigheter med varandra: en säck rovor mot 5 spannar mjölk, 1 get mot 10 alnar kläde. Med tiden insåg man att det var krångligt. Man behövde ett system som var enklare och med metallerna – som ansågs värdefulla – hade man ett enkelt mått som gjorde det möjligt att byta varor med varandra. Metallerna fick ett värde som accepterades av alla och därmed kunde man sälja och köpa varor och tjänster med alla.

Det fanns inte mer pengar än det fanns metaller. Att samla på sig dem blev ett sätt att kontrollera marknaden. Vartefter tiden gick blev även de s.k kreditivsedlarna och transportsedlarna vanligare. Det stod tydligt uttryckt på sedlarna att de kunde lösas in mot motsvarande mängd i mynt eller guld.

Idag består den allra största pengamängden av digitala pengar, d.v.s pengar som bara finns digitalt. Varje gång du betalar med kort eller betalar räkningarna via internet istället för över disk så använder du digitala pengar istället för fysiska (=sedlar och mynt). Den här digitala pengamängden är många gånger större än den verkliga mängden pengar och begränsas inte heller av det verkliga värdet av vad som produceras i landet. Det är istället bankerna som trollar fram dem ur tomma luften och sedan lånar ut dem till privatpersoner, företag … och staten.

Varför ska bankerna få tjäna pengar på att låna ut dem till staten?

Vad är egentligen skillnaden om staten själv trollar fram dem digitalt – istället för att bankerna gör det?

Sök i bloggen

Presentation


Jag bor på landet, men är inte något naturfreak. Med torrdass på gården och vedspis i köket drar jag mitt strå till stacken när det gäller att kyla ner jordklotet.

Boendes på landet har jag inget fast arbete utan arbetar med både det ena och det andra

Besöksstatistik

Kategorier

RSS

Senaste inläggen

Arkiv

Fråga mig

3 besvarade frågor

Bloggar

Länkar


Skapa flashcards