Direktlänk till inlägg 25 juni 2011
Efter björk-kursen har jag funderat mycket på hur stort fotavtrycket jag gör som beror på sådana enkla saker som schampo, balsam, tvål o hudkräm. Jag använder inte så mycket mer i "skönhetsvårdande syfte" utan tycker att det ska räcka med att man är någorlunda hel och ren. Utseendet är jag född med och får leva med.
Det intressanta är att schampot som vi gjorde på kursen nästan är helt naturligt - enda tillsatsen var laurethsulfat - vilket känns riktigt bra. Även om jag inte har lyckats få reda på så mycket om ämnet (laurethsulfat) så är det i alla fall bara ETT konstgjort ämne. Allt annat är naturligt och dessutom lokalproducerat.
I går gjorde jag tvål baserat på lut, bivax och olivolja. Nu väntar jag bara på att det ska "förtvåla" sig. Det ska ta ca 2 veckor så nu väntar jag med spänning. Schampot har jag använt två gånger sedan kursen och jag är mycket nöjd. Jag behöver inte använda balsam - bara det! - och dessutom håller sig håret fräscht längre vilket gör att jag inte måste tvätta det lika ofta.
Hur stort kan fotavtrycket bli?
Jag har använt björklöv, björkved (för att göra aska), vatten och laurethsulfat till schampot och björkved (aska), vatten, bivax och olivolja till tvålen. Och framför allt; hur stort var fotavtrycket tidigare?
För att vara extra duktig så har jag naturligtvis eldat med björkveden när jag har bakat mina nässelbröd. Det vore ju slöseri att elda bara för att få aska! När jag eldat har jag också passat på att rensa vaxet (smälta o sila) så det är i mina ögon mycket mer effektivt att använda en vedspis än en elspis. På en vedspis kan du göra massor av saker samtidigt - utan att det drar särskilt mycket mer energi! Laga mat, koka tvål, baka och tillverka aska - samtidigt.
Jag vill hävda att man använde tiden mer effektivt förr. Idag verkar alla jobba istället för att leva. När jag hör högutbildade, högavlönade berätta om sina arbetsveckor på 50-60 timmar (ibland mer) med stolthet(!?) så undrar jag alltid varför de jobbar. De har ju aldrig tid att leva. Aldrig tid att umgås med sin familj, så vad är meningen med jobbet? Att ha mest pengar när man dör?
Vad den här planeten behöver är inte fler som jobbar längre utan fler som jobbar litegrann och som sedan har tid och ork att umgås med varandra. Jag tror att vi i framtiden måste värdera varandra högre än vi gör idag. Idag verkar mesta tiden gå åt för att tjäna pengar så att vi kan konsumera mer. Vi sitter fast i kapitalets ekorrhjul och ser inte hur lätt det är att hoppa av.
HOPPA AV!