Vid årsskiftet 2009/2010 fanns det ungefär 372 miljoner utelöpande sedlar till ett värde av 104,6 miljarder kronor.
(http://www.riksbank.se/templates/SectionStart.aspx?id=8730)

Enligt samma webbsida fanns det totalt ca 106,5 miljarder kr i sedlar och mynt 2009.
(http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=23838)

Statsskulden jan 2010              1 167 574 miljoner kr (= 1 267,5 miljarder kr)
(https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/TwoColumnPage____586.aspx laddat ner kalkylblad: statsskulden_utveckling_manad.xls)

Statsskulden är alltså mer än tio gånger större än den totala mängden sedlar och mynt. Hur är det möjligt?

Enligt Riksgäldens webbsida så består en del av statsskulden av lån i utländsk valuta. Rättare sagt ca 28,4 %. Övrigt är statsobligationer, statsskuldväxlar, realobligationer och privatmarknadsupplåning. (https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/TwoColumnPage____863.aspx)

71,6 % av statsskulden är alltså skuld i svenska pengar. 71,6 % av 1 267,5 miljarder = 907,5 miljarder kr. Men så mycket pengar finns inte … eller gör de?

Det här kan ju verka otroligt ointressant. Vad vill människan? Vad är hon ute efter?

Ja, det skulle kunna vara ointressant om det inte vore så att det påverkar ditt och mitt liv. Varje dag.

Från början fanns inte pengar. Man bytte livsnödvändigheter med varandra: en säck rovor mot 5 spannar mjölk, 1 get mot 10 alnar kläde. Med tiden insåg man att det var krångligt. Man behövde ett system som var enklare och med metallerna – som ansågs värdefulla – hade man ett enkelt mått som gjorde det möjligt att byta varor med varandra. Metallerna fick ett värde som accepterades av alla och därmed kunde man sälja och köpa varor och tjänster med alla.

Det fanns inte mer pengar än det fanns metaller. Att samla på sig dem blev ett sätt att kontrollera marknaden. Vartefter tiden gick blev även de s.k kreditivsedlarna och transportsedlarna vanligare. Det stod tydligt uttryckt på sedlarna att de kunde lösas in mot motsvarande mängd i mynt eller guld.

Idag består den allra största pengamängden av digitala pengar, d.v.s pengar som bara finns digitalt. Varje gång du betalar med kort eller betalar räkningarna via internet istället för över disk så använder du digitala pengar istället för fysiska (=sedlar och mynt). Den här digitala pengamängden är många gånger större än den verkliga mängden pengar och begränsas inte heller av det verkliga värdet av vad som produceras i landet. Det är istället bankerna som trollar fram dem ur tomma luften och sedan lånar ut dem till privatpersoner, företag … och staten.

Varför ska bankerna få tjäna pengar på att låna ut dem till staten?

Vad är egentligen skillnaden om staten själv trollar fram dem digitalt – istället för att bankerna gör det?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Av en del högerskribenter, bloggare och twittrare kan en lätt få bilden att den stora frågan i offentlig sektor är: Vinst eller ej? när det egentligen handlar om något helt annat - och som skribenterna missar med ljusår ... Meningen med offentli...

Nu är helgerna strax slut och det är dags att ta nya tag på jobbet och i politiken. För mig är det ju lite samma sak, men inte desto mindre, dags att sätta igång och jobba. Som tur var behöver jag inte vara med och planera för något extra val. Istä...

Nu när året nästan är slut är det dags att sammanfatta året som gått. Vad har hänt och vad har inte hänt? Vi börjar med att konstatera att vi alla överlevde supervalåret - och slapp ett extra val. Även om valrörelser är roligt, så är det bäst att h...

Nordanstig är en geografiskt komplicerad kommun utan en naturlig central ort. Trots det är Bergsjö utpekad som centralort. Det är också där som kommunhus och KomVux finns. Det borde därför vara enkelt att ta sig dit från alla kommundelar. Så är nu in...

Under lördagen deltog Vänsterpartiet på Bergsjödagen i avsikt att informera om vår politik, men även för att samla in pengar till barnen på Gaza.   Därför anordnade vi en vänster-loppis (under parollen Inte till salu.) med allehanda grejor; trehj...